Om faran med att själv ställa diagnos på andra
Psykopati – personlighet eller beteende?
Begreppet psykopati tycks fascinera och väcka stort intresse. I böcker, media och kvällspress skrivs återkommande inlägg och artiklar om hur vi kan lära oss att känna igen psykopater på arbetsplatsen och i privatlivet.
Men hur effektiva är egentligen dessa tips och förhållningssätt? Och hur lätt är det att verkligen träffa rätt när vi ska göra dessa analyser?
- Hur analyserar man någons personlighet?
För att skapa sig en rättvis bild av någons personlighet krävs att vi samlar information om hur personen fungerar över tid, i många olika situationer och i relation med många olika människor. Vi behöver dessutom vara objektiva när vi bedömer informationen och inte styras av personliga agendor. I korta möten är det inte alltid möjligt att ägna sig åt djupgående analyser, och förvänta sig att träffa rätt. Att försöka ge feedback till någon och berätta för denne hur den är som person är sällan en framgångsfaktor i en hotfull eller ansträngd situation. Detta kan istället uppfattas som mer provocerande och riskerar snarare att leda till upptrappning. Ingen människa brukar tycka särskilt mycket om att få sin personlighet analyserad av någon man har en pågående konflikt med.
Felmarginalen riskerar att bli stor när vi tror oss kunna analysera personligheter korrekt efter att ha läst en självhjälpsbok eller artikel i kvällspressen. Detta blir i bästa fall till ofarlig underhållning, men i redan ansträngda relationer och situationer riskerar vi istället att skapa onödiga konflikter när vi utgår från kvällstidningarnas tips och råd.
- Fördelar med att fokusera på beteende
Många gånger är det istället mer effektivt att lära sig känna igen och identifiera beteenden hos människor vi möter. Hur någon pratar, uttrycker sig och rör sig är något vi kan observera i en situation som sker här och nu, och som vi också kan ge personen vi möter återkoppling kring, för att ta reda på om vi uppfattat personen rätt. För detta krävs ingen yrkesutbildning, inga manualer eller checklistor, utan enbart en god förmåga till kommunikation.
Detta är ofta enklare och mer odramatiskt än att försöka sig på en analys av personligheten. Att beskriva hur man uppfattar någons beteende i en viss situation kan dessutom öppna upp för vidare dialog. Personen kanske inte alls är medveten om hur den uppfattas av just dig, och behöver få en chans att ändra sitt beteende innan denne får en personlighetsanalys levererad till sig.
Tesus Sustainable Interaction Erik Jönsson Johan Brandsten