Vilka drabbas av hot och våld?

Många branscher utsatta

Vårdpersonal, socialsekreterare, skolpersonal och förtroendevalda riskerar att möta hot och våld i arbetet. En del branscher får svårare att behålla personal och problem att rekrytera ny. Oro för att bli utsatt för hot och våld bidrar till stress och sämre trivsel på jobbet.

"Cirka 3 500 medarbetare i Region Stockholm blev hotade eller utsatta för våld på jobbet under 2018, de allra flesta av dem vårdpersonal, och det är lika illa som året innan."

Region Stockholms medarbetaruppföljning 2018.

"Arbetsmiljöverket har inspekterat arbetsmiljön för socialsekreterare i hälften av landets kommuner. Samtliga 145 socialkontor som har inspekterats har fått krav på förbättringar. Tillsynen visar på allvarliga brister och en ohälsosam arbetsmiljö, där hot och våld samt trakasserier är vanligt förekommande."

Arbetsmiljöverket om hot och våld, 2018

“Skolornas anmälningar om hot och våld i stort fortsätter att öka. 2017 anmäldes 755 händelser om hot och våld och vid terminsslutet förra året var det 845. Totalt har det sedan 2014 kommit in över 3 000 anmälningar från förskoleklasser, grundskolor och gymnasium.”

SVT om Arbetsmiljöverkets statistik för hot och våld.

”25% av förtroendevalda har utsatts för hot eller trakasserier i samband med sitt uppdrag” (2012 var siffran 20%). Under valår brukar utsattheten dessutom öka. Hot och påhopp i sociala medier är mest vanligt följt av hotfulla uttalanden ”öga mot öga”, via telefon eller e-post. Förövaren upplevs oftast vara en rättshaverist eller en förargad medborgare, 10% av hoten kommer från företrädare från ett annat politiskt parti och i 40% av fallen var förövaren okänd och anonym. 24% av alla förtroendevalda uppger att de påverkats i sitt uppdrag pga. hot, trakasserier och våld. 29% av de som utsatts uppger att de självcensurerat sig i sitt uppdrag.”

Politikernas trygghetsundersökning, Brå, 2017

Påverkar trivsel och trygghet

Arbetsgivare spar resurser genom att investera i förebyggande arbetsmiljö- och säkerhetsåtgärder.

• Trakasserier, hot och våld bidrar till sjukskrivningar, arbetsskador och förlust av viktig kompetens

• Arbetsgivaren har ansvar att åtgärda risker för hot och våld

• Rätt utbildningar kan ge både praktiska och strategiska verktyg - förebyggande, akut och efterarbete

• Våra webbutbildningar är en viktig men enkel pusselbit när ni bygger en säkerhetskultur

Alexander Tilly intervjuas om påverkan av stress och våld

Alexander Tilly har ägnat sitt yrkesliv som psykolog åt att hjälpa kunder förebygga hot och våld

Vad behövs för att en organisation ska lyckas förebygga hot och våld?

“En företagskultur som tar säkerhets- och arbetsmiljöfrågor på allvar. Bra normer, klokt ledarskap, praktiska rutiner och verkligt förtroende. En organisation behöver också stå samlad mot alla försök till påverkan, det får inte vara upp till den enskilde att hantera!”

Vad kan enskilda medarbetare göra vid risk för hot och våld?

“I många roller är det klokt att undvika konfrontation, vara lugn och avleda människors ilska. Men ett undfallande eller passivt beteende kan också tolkas som att påtryckningar fungerar. Då kan situationen trappas upp. Du behöver kunskap om riskbedömning och metoder för bemöta olika former av hotfulla beteenden.”

Känslodrivna reaktioner

Reaktiv aggressivitet

Aggressiva beteenden uppstår ofta som en reaktion på upplevda hot, provokationer eller motgångar. De kan förstärkas av stress, frustration eller brist på alternativ.

När vi är stressade försämras vår impulskontroll, vi tänker mindre på konsekvenser och har svårare att lyssna och bearbeta information. Det ökar risken för hot och våld, särskilt i pressade situationer.

Många yrkesgrupper hanterar dagligen riskfyllda möten – att ge negativa besked, upprätthålla regler eller bemöta stressade kunder, oroliga patienter och upprörda elever. Erfarna praktiker är ofta skickliga i dessa situationer, och det finns god evidensbaserad kunskap att utgå från.

Beprövade metoder som aktivt lyssnande, motiverande samtal (MI) och principer från krisförhandling används inom olika verksamheter. Vid möten med personer som har svårigheter att reglera känslor, exempelvis vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller demenssjukdom, är ett lågaffektivt bemötande ofta effektivt.

Tydliga rutiner, kunskap om riskbedömning och god kommunikation är avgörande för att förebygga hot och våld.

AVSIKTLIG påverkan

Proaktiv aggressivitet

Påtryckningar, trakasserier, hot och våld som syftar till att påverka andra kallas ofta proaktiv eller instrumentell aggressivitet. Till skillnad från känslodrivna reaktioner är dessa handlingar mer beräknande och strategiska.

Olika typer av aggressivitet kräver olika sätt att bemötas. En person som hotar utan att vara upprörd behöver inte lugnas. Istället motverkar vi sådana påtryckningar genom att tydligt visa att hot och trakasserier inte leder till önskad effekt.

Proaktiva påtryckningar används för att få ekonomiska fördelar, makt, dominans, sex eller för att påverka beslut. De förekommer i kriminella miljöer, vid mobbning, sexuella trakasserier, rån, utpressning och andra former av övergrepp och otillåten påverkan. Gemensamt är att de utnyttjar sårbarheter hos organisationer och medarbetare.

För att hantera proaktiv aggressivitet krävs tydlig gränsdragning och att vi tidigt sätter ord på det som sker. Det minskar risken för upptrappning och våld, skyddar den utsatta och visar motståndskraft – vilket gör oss till en svårare måltavla.

Samtal och dialog måste kombineras med tydliga principer och förmåga att stå fast vid dem. Att ge efter för hot leder ofta till fler påtryckningar och underminerar sunda normer.

Många organisationer behöver stärka sin kunskap om hur man skyddar sig mot denna typ av påverkan. Missbedömningar och naivitet kan få allvarliga konsekvenser och utsätta personal för ökad risk.

Otillåten påverkan

Otillåten påverkan är en påtryckning som den drabbade uppfattar som avsedd att påverka tjänsteutövningen. Det kan både vara brottsliga handlingar och beteenden som inte utgör brott i lagens mening.

Det finns fem påverkansformer:

1. Trakasserier: Förtal, ofredande, subtila hot (som inte utgör olaga hot) och andra icke-straffrättsliga påtryckningar

2. Hot: Olaga hot, hot mot tjänsteman och andra liknande straffbara gärningar som utpressning

3. Våld: Misshandel, våld mot tjänsteman och andra liknande straffbara gärningar

4. Skadegörelse: Skadegörelse, åverkan, mordbrand och liknande

5. Korruption: Löfte eller erbjudande om muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen. Inkluderar även otillbörliga relationer. (Brå, 2017)

För att motverka otillåten påverkan behöver en organisation ha kunskap om riskfaktorer och förebyggande åtgärder. Den som utsätts får inte stå ensam mot påtryckningar. Förebyggande åtgärder innebär bl.a. att försvåra möjligheten till påverkan, öka risken för förövare och minska den upplevda vinningen av brott. Enskilda medarbetare behöver kunskap om hur risken för provokation kan minskas och metoder för att identifiera och bemöta olika typer av påverkansförsök.

Insikter & åsikter, Artiklar & kunskap om hot och våld

Bloggen

Följ vårt arbete med att motverka otillåten påverkan, hot och våld på svenska arbetsplatser.

Läs om våra projekt och hitta artiklar om säkerhet, konflikter, hot och våld.