Vilka drabbas av hot och våld?

Många branscher utsatta

Vårdpersonal, socialsekreterare, skolpersonal och förtroendevalda riskerar att möta hot och våld i arbetet. En del branscher får svårare att behålla personal och problem att rekrytera ny. Oro för att bli utsatt för hot och våld bidrar till stress och sämre trivsel på jobbet.

"Cirka 3 500 medarbetare i Region Stockholm blev hotade eller utsatta för våld på jobbet under 2018, de allra flesta av dem vårdpersonal, och det är lika illa som året innan."

Region Stockholms medarbetaruppföljning 2018.

"Arbetsmiljöverket har inspekterat arbetsmiljön för socialsekreterare i hälften av landets kommuner. Samtliga 145 socialkontor som har inspekterats har fått krav på förbättringar. Tillsynen visar på allvarliga brister och en ohälsosam arbetsmiljö, där hot och våld samt trakasserier är vanligt förekommande."

Arbetsmiljöverket om hot och våld, 2018

“Skolornas anmälningar om hot och våld i stort fortsätter att öka. 2017 anmäldes 755 händelser om hot och våld och vid terminsslutet förra året var det 845. Totalt har det sedan 2014 kommit in över 3 000 anmälningar från förskoleklasser, grundskolor och gymnasium.”

SVT om Arbetsmiljöverkets statistik för hot och våld.

”25% av förtroendevalda har utsatts för hot eller trakasserier i samband med sitt uppdrag” (2012 var siffran 20%). Under valår brukar utsattheten dessutom öka. Hot och påhopp i sociala medier är mest vanligt följt av hotfulla uttalanden ”öga mot öga”, via telefon eller e-post. Förövaren upplevs oftast vara en rättshaverist eller en förargad medborgare, 10% av hoten kommer från företrädare från ett annat politiskt parti och i 40% av fallen var förövaren okänd och anonym. 24% av alla förtroendevalda uppger att de påverkats i sitt uppdrag pga. hot, trakasserier och våld. 29% av de som utsatts uppger att de självcensurerat sig i sitt uppdrag.”

Politikernas trygghetsundersökning, Brå, 2017

Påverkar trivsel och trygghet

Arbetsgivare spar resurser genom att investera i förebyggande arbetsmiljö- och säkerhetsåtgärder.

• Trakasserier, hot och våld bidrar till sjukskrivningar, arbetsskador och förlust av viktig kompetens

• Arbetsgivaren har ansvar att åtgärda risker för hot och våld

• Rätt utbildningar kan ge både praktiska och strategiska verktyg - förebyggande, akut och efterarbete

• Våra webbutbildningar är en viktig men enkel pusselbit när ni bygger en säkerhetskultur

Alexander Tilly intervjuas om påverkan av stress och våld

Alexander Tilly har ägnat sitt yrkesliv som psykolog åt att hjälpa kunder förebygga hot och våld

Vad behövs för att en organisation ska lyckas förebygga hot och våld?

“En företagskultur som tar säkerhets- och arbetsmiljöfrågor på allvar. Bra normer, klokt ledarskap, praktiska rutiner och verkligt förtroende. En organisation behöver också stå samlad mot alla försök till påverkan, det får inte vara upp till den enskilde att hantera!”

Vad kan enskilda medarbetare göra vid risk för hot och våld?

“I många roller är det klokt att undvika konfrontation, vara lugn och avleda människors ilska. Men ett undfallande eller passivt beteende kan också tolkas som att påtryckningar fungerar. Då kan situationen trappas upp. Du behöver kunskap om riskbedömning och metoder för bemöta olika former av hotfulla beteenden.”

Känslomässiga reaktioner

Emotionell aggression

Aggressiva beteenden är ofta en respons på ett upplevt hot, provokation eller angrepp. Reaktionen kan förstärkas av svårigheter att hantera omgivningens krav, frustration eller brist på handlingsalternativ.

Stress minskar vår impulskontroll och gör att vi tänker mindre på konsekvenserna av våra handlingar. Det påverkar också förmågan att bearbeta information och gör att vi får svårare att lyssna. Sådana stressreaktioner ökar risken för hot eller våld, särskilt om mycket står på spel.

I många verksamheter ingår arbetsuppgifter med förhöjd risk - att ge negativa besked, upprätthålla regler, möta stressade eller besvikna kunder, oroliga patienter eller upprörda elever. Många erfarna praktiker är skickliga på att bemöta upprörda människor och det finns god evidensbaserad kunskap inom området.

Aktivt lyssnande, MI och principer från krisförhandling är exempel på beprövad erfarenhet från olika verksamheter. I kontakt med personer som har särskilt svårt att reglera affekter, t.ex. vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller demensjukdom, är ett lågaffektivt förhållningssätt ofta verksamt.

Kloka rutiner, kunskap om riskbedömning och god kommunikation bidrar till att förebygga hot eller våld.

Målstyrd påverkan

Instrumentell aggression

Avsiktliga påtryckningar, trakasserier, hot eller våld i syfte att påverka andra brukar kallas för instrumentell aggression. Sådana beteenden skiljer sig från känslodrivna beteenden genom att de i högre grad är beräknade och strategiska.

Olika former av aggression behöver förebyggas och bemötas på skilda sätt. En person som hotar utan att vara upprörd behöver inte lugnas. Vi motverkar sådana påtryckningar genom att visa att önskad effekt inte uppnås med trakasserier, hot eller våld.

Instrumentella påtryckningar används för att nå ekonomisk vinning, dominans, makt, sex, eller för att påverka beslut. Det är vanligt i kriminella miljöer, vid mobbning, sexuella trakasserier, personrån, utpressning och många andra former av övergrepp och otillåten påverkan. Gemensamt är att sårbarhet i organisationer och medarbetare utnyttjas på ett beräknande sätt.

I mötet med instrumentell aggression behöver vi tidigt och tydligt benämna det som sker och göra gränsdragningar för att motverka fortsatt upptrappning och risk för våld. Det är nödvändigt för att skydda den som blir utsatt och för att signalera sitt motståndskapital och därmed utgöra en svår måltavla.

Dialog och samtal behöver kombineras med förutsättningar och förmåga att upprätthålla viktiga principer. Belöna aldrig hot då det bidrar till mer påtryckningar och upplöser goda normer.

Många organisationer behöver mer kunskap om hur man skyddar sig mot olika former av instrumentell påverkan. Missbedömningar och naivitet får allvarliga konsekvenser och kan utsätta personal för ökad risk.

Lär er mer om detta område i våra utbildningar.

Otillåten påverkan

Otillåten påverkan är en påtryckning som den drabbade uppfattar som avsedd att påverka tjänsteutövningen. Det kan både vara brottsliga handlingar och beteenden som inte utgör brott i lagens mening.

Det finns fem påverkansformer:

1. Trakasserier: Förtal, ofredande, subtila hot (som inte utgör olaga hot) och andra icke-straffrättsliga påtryckningar

2. Hot: Olaga hot, hot mot tjänsteman och andra liknande straffbara gärningar som utpressning

3. Våld: Misshandel, våld mot tjänsteman och andra liknande straffbara gärningar

4. Skadegörelse: Skadegörelse, åverkan, mordbrand och liknande

5. Korruption: Löfte eller erbjudande om muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen. Inkluderar även otillbörliga relationer. (Brå, 2017)

För att motverka otillåten påverkan behöver en organisation ha kunskap om riskfaktorer och förebyggande åtgärder. Den som utsätts får inte stå ensam mot påtryckningar. Förebyggande åtgärder innebär bl.a. att försvåra möjligheten till påverkan, öka risken för förövare och minska den upplevda vinningen av brott. Enskilda medarbetare behöver kunskap om hur risken för provokation kan minskas och metoder för att identifiera och bemöta olika typer av påverkansförsök.

Insikter & åsikter, Artiklar & kunskap om hot och våld

Bloggen

Följ vårt arbete med att motverka otillåten påverkan, hot och våld på svenska arbetsplatser.

Läs om våra projekt och hitta artiklar om säkerhet, konflikter, hot och våld.