Om rättshaveristiskt beteende

Vad får rättshaveristiskt beteende att eskalera? När går ett rättshaveristiskt beteende över gränsen?

Rättshaveristiskt beteende kräver stora resurser av samhället och tar mycket tid i anspråk. Många vittnar om att hoten som riktas mot både enskilda individer och hela organisationer har blivit av grövre karaktär och därmed är svårare att hantera. Detta kan väcka starka känslor av frustation, utsatthet och maktlöshet. Upplevelsen av att vara hotad kanske aldrig försvinner helt för den som utsätts. För hur vet man att faran är över?

När vi är känslomässigt påverkade av en situation påverkas också vår egen bedömningsförmåga, och vi tenderar att fatta sämre beslut. Vi kan till och med börja bete oss annorlunda, ta andra vägar hem från jobbet eller undvika vissa aktiviteter eller platser. Något utanför oss själva har då börjat styra över våra liv.

Paradoxalt nog utgår ofta en person som ägnar sig åt rättshaveristiskt beteende från en egen upplevelse av att själv vara illa behandlad, vilket tycks ge personen rätten att försvara sig, antingen genom att skriva brev eller lappar eller uttala hot om våld.

Att argumentera med personen leder sällan framåt eftersom personen kan ha svårt att se andra perspektiv än sitt eget i en laddad situation. Att vara tyst och ignorera hoten kan också verka provocerande för någon som vill bli tagen på allvar när den hävdar sin rätt.

För att kunna vidta rätt åtgärder i rätt tid är det viktigt att skilja på lagliga och olagliga hot, samt identifiera vilka nyckelfaktorer som kan få det rättshaveristiska beteendet att trappas upp.

Tesus psykologer erbjuder professionella hot-och riskbedömningar, hjälper er att göra en säkerhetsplanering och kartlägger konkreta handlingsalternativ på kort och lång sikt.

https://lnkd.in/ev9bc7J5

alexander@tesus.se