Hur påverkas din arbetsmiljö av hot och våld?

Hur påverkas din arbetsmiljö av hot och våld?

Under september har jag haft förmånen att hålla föreläsningar och seminarier med engagerade deltagare från kommuner, vården, handeln och bostadsbolag. Oavsett verksamhet har liknande frågor dykt upp. Här är några teman som ofta lyfts:

✅ Organiserad kriminalitet påverkar vardagen. Kriminella personer handlar, bor, söker vård och har sina barn i skolan. Vardagliga kontakter med kriminella kan vara odramatiska så länge allt går smidigt, men det finns ofta ett underliggande, outtalat hot om vad som kan hända annars. Det kan bidra till att man i sin yrkesroll avstår från vissa åtgärder eller frågor. Ett annat vanligt exempel är oro kring skjutningar. Den statistiska risken att drabbas direkt kanske fortfarande är liten, men så allvarliga händelser rubbar ändå människors grundtrygghet när de sker i deras närhet.

✅ Subtila påtryckningar och kalkylerad aggressivitet. Många beskriver att indirekta hot och insinuationer blivit vanliga, och särskilt obehagligt upplevs det när det verkar medvetet och kontrollerat. Då är hot och aggressivitet inte enbart uttryck för missnöje eller tillfällig frustration, utan en mer avsiktlig vilja att skrämma eller skada som speglar personens verkliga avsikter och normer.

✅ Ökande krav på snabb service och låg tolerans för negativa besked. Deltagare beskriver att många människor idag har förväntningar på omedelbar service och snabba lösningar. I kombination med låg tolerans för avslag eller negativa besked kan detta bidra till en sänkt tröskel för att ta till kränkningar, förolämpningar eller hot.

✅ Förtroendekapitalet på spel. I många organisationer prioriteras numera arbetsmiljö och säkerhet eftersom hela organisationens varumärke står på spel. En arbetsgivare som inte tar upplevelser av hot och påtryckningar på allvar riskerar att förlora förtroendet från både medarbetare, kunder och andra.

Hot och våld i arbetslivet handlar inte bara om omedelbar fara, utan också om hur små, subtila handlingar gradvis bryter ned trygghet och förtroende.

Förövare och offer gör dessutom ofta helt olika tolkningar av en händelse - det kan verka obetydligt för den som är hotfull, men den som utsätts måste leva med att inte veta när eller om ett hot blir verklighet.

Många händelser rapporteras inte, vilket gör att de ofta inte syns i statistiken. Några anledningar jag kan få höra: "det hände ju inget mer", "inget konkret hot uttalades, det vara bara hotfullt", "det tillhör jobbet", "jag vill inte stå med mitt namn på en polisanmälan", "anmälningar läggs ändå ned" eller "chefen tycker vi ska tåla det här".

Vår hälsa påverkas av hur hotade vi känner oss, inte de exakta orden i ett hot. Därför behöver vi även prata om obehagliga händelser som inte utgör brott. Det vi inte pratar om, kan vi inte förändra.

Har ni stött på liknande utmaningar i er organisation?